Dagen efter studenten

Igår var det min studentdag och idag är det satans varmt.

Jag måste bara skriva här att igår när vi satt i skolans "Aula" eller vad man nu kan kalla det så var det flera stipendier som delades ut. 
 
Jag var nominerad ihop med två andra grabbar i ett pris som heter "Silverskölden" har aldrig hört talas om det men det priset har tydligen delats ut sedan 1906 tyckte jag de sade.

När jag hörde att jag var nominerad till det priset så steg pulsen rakt upp i taket och när seddan min idrottslärare satte upp mikrofonen i ansiktet på mig FÖRST så fick jag totalt tunghäfta och kände att jag knappt fick fram nån luft. Dessutom så hade hela min linje jublat när jag gick ner för trappen, det var ärofullt.

När jag sedan skulle berätta för alla varför jag var nominerad, vilket jag lyckats göra efter att ha hämtat andan då de andra två grabbarna hade sagt sitt så steg jublet igen även då. När jag sedan hörde nomineringen så kände jag att nu när pulsen steg så högt så skulle jag inte lasta för högt i tron på att jag vunnit så jag kände att någon av grabbarna skulle få det. Detta för att inte bli besviken om det inte blev jag och då lägga för höga förväntningar OCH för att kunna lugna nerverna så pass ordentligt att andningen lagt sig.

Det blev ju en av de andra grabbarna som fick det och självklart är dem värda det. Han som fick det tyckte att det var skitcoolt att jag höll på med armbrytningen vilket det var flera på skolan, liksom han, som INTE visste om det. Han var nyfiken i efterhand på hur jag lyckats ta mitt VM guld och sade att han var stolt över mig som lyckats bli så bra. Hehe, sådant betyder mer för mig då jag får visa vad jag pysslar med och att andra får upp ögonen för sporten.
Bara att visa att sporten finns betyder mycket för mig.

Nu ska jag börja ladda inför supermatchen nästa söndag.

Jadå, ska inte klaga

Dagens träning var helt okej, riktigt bra om man jämför med senaste månadernas träningar...

Kändes kul att köra idag trots att jag var helt omotiverad och ingen ork, men jag lyckades ändå bryta på ordentligt...

Nästa söndag, 8/6 ska jag i Åmsele gå en supermatcch mot Emma Ärlebrandt från Östersunds Armbrytarklubb-Jämtland Armsport, vi ska mötas i tre matcher och se vem som är bäst utav oss. Hon hade, vad jag har uppfattat det som sett mig framför allt på SM och sedan då velat utmana mig. Detta blir då av på den lilla tävlingen i Åmsele och jag hoppas att det kommer bli rejält drag där då.

Vi får se hur det blir, jag har aldrig mött hon förr så det är helt nytt. Jag hoppas kunna ha lite mer motivation då och lite mer ork i kroppen.
 
Nu är det hur som helst bara 8 dagar kvar tills jag flyttar. SÅ SKOJJIGT!!!!

förbannade jävla trötthet

Ja, i morse när jag vaknade så tänkte jag att eftersom jag var ledig idag kunde jag passa på och dra ut och springa. Detta blev dock aldrig av eftersom det nästan räcker för mig att tänka träning så blir min kropp slut, fattar inte. Så förbannat jävla less idag.

Hehe, ett annat tillfälle idag när jag kände mig helt less och slut var när jag och pappa skulle lyfta undan altanbordet (det är ett rätt tungt bord), så kände jag att vänster var klart svagare men att jag inte hade någon ork i den armen och det bordet var lika tungt som ett rejält träningspass. Är nu i efterhand helt slut, haha, brukar inte ha SÅ svårt att lyfta det bordet.

Jag förstår inte hur eller snarare vad min kropp gör för att bli såhär slut. Haha, blir ju så förbannat less på att det som sagt bara räcker med att tänka ordet träning och att  sen vara helt slut.,

VILL INTE HA DET SÅ HÄR!!!!!!!!!!!!!! ÄR LESS!!!!!!!! Miljontals gånger om dessutom.....

Jag vill kuna hårdträna och dundra så ordentligt på en träning och DÅ vara slut efteråt. Då har man all rätt att vara slut i kroppen, och att sedan dagen efter ha rejäl träningsvärk eftersom man vet att man kört ett rejält pass. Detta är vad jag längtar efter. Nu rcker det bara att tänka på hårdträning så är jag slut. USCH!!!!!!!!!!!!!!

utvärdering av dagens träning

Jag har nog ytterst sällan varit så omotiverad till att träna som jag har varit under dagens träning.
Ingen kraft alls ingen styrka heller, är dessutom helt slut i kroppen nu och träningen var inte ens tung. Körde ju knappt. Detta gör mig så frustrerad och lessen, VILL träna, VILL ha en extremt kämpig genom tung usperhård träning men nej nej så får det inte bli. Det orkar inte kroppen av, USCH!!!!! blir så förbannad, är genom arg på min kropp att den inte orkar.


Jag vet att jag inte ska pressa mig, men jag gör ju inte det. Tränar knappt är där och säger hej ungefär och bara ler och är glad. Tror då att viljan att börja träna igen ska komam tillbaka men nej det gör den inte. Snarare  tvärtom, får mig bara att vilja komam bort ifrån det.

Men men, bara att hålla god min så kommer det bli bra. Hoppas det iaf

Varför? Snart blir jag less

Idag hade jag idrott och det var skoj, men däremot när jag kom hem slog den där förbannade jävla tröttheten till, är så less på att den ska komma efter minsta lilla ansträngning. Det blev en "träning" som inte ens var tuff, jag tyckte att allt kändes bra men, nej nej så fel man kan ha.

I morgon blir det armbrytning igen första gången på iaf en och en halv vecka. Jag hoppas innerligt att det blir en tuff träning som jag ska orka köra fullt ut, är det jag längtar mest efter.

Jag kommer att njuta helt och hållet den dagen jag haft en stenhård helt underbar träning, då får jag vara hur slut som helst efter, bara jag lyckas köra 1½-2h extrem armbrytning, det skulle kännas underbart. Bara jag får köra klart ett helt träningspass.

17 dagar kvar tills jag flyttar, helt underbart. Jag längtar som bara den, detta känns som rätt val för mig. Att få komma iväg från sthlm och bara få njuta på ett ställe jag trvis och där jag har nästan större möjlighter att utvecklas i Armbrytning än här, då inget ont mot armbrytarna här, men det kommer att kännas bättre på ett helt annat sätt och jag kommer utvecklas bra väldigt fort på nytt sätt.
 
Blir väl mer sagt efter morgondagens träning då jag utvärderar den.

Ännu fler dagar utan träning

Förra veckan blev utan träning, mycket därför att skolan tar upp massa tid, men även för att packningen och städningen kräver en hel del.

Jag känner att jag behöver min träning, men samtidigt så känner jag att jag inte orkar och inte har någon lust att träna. Det är inte speciellt kul när dessa motsatta känslor krockar med varandra.

Jag hoppas verkligen att motivationen över träningen stiger nu efter att flytten är avklarad. Skulle inte klara av en hel sommar till utan träning. Jag ska nu lägga mitt fokus på att träna inför VM som går av stapeln 1-7 december i Kanada. Då har jag ingen press på mig att det inte finns någon tid till att träna utan kan komma i toppform sakta men säkert.

Då, jag vet från tidigare år så är -70 en ganska stor klass, inte bland dem största men inte heller bland de minsta på damsidan och jag skulle vara mer än hypert nöjd om jag kom på poängplats under VM. Det tror jag är vad jag ska ställa mig in på. Att ta poäng för svenska landslaget, och avsluta detta år på så vis, för att sedan under nästa år ta ett viloår där jag inte lägger fokuset på mitt tävlande utan på träning och tränande av andra.

Mycket beror på om jag kommer in på min utbildning i höst, gör jag det, så ska jag se till att använda det jag lär mig från utbildningen på träningarna och min utveckling som armbrytare. Detta skulle ge mig en ny vinkel att se armbrytningen ifrån och kanske till och med ny och mer energi till att veta varför jag är kvar. 

I veckan blir det träning iaf och jag hoppas att det blir tuffa träningar. Känner på mig att det högst troligt inte blir så, inte från min sida iaf men man kan ju alltid drömma. Jag kommer vara riktigt glad när jag nästa gång har en riktigt stenhård träning, där det verkligen blir att jag har en rejält kämpig och kämpig träning.

19 dagar tills jag flyttar.

Hyffsad 5 års dag

Ja, idag är då fem år sen jag började med armbrytning, känns inte som så länge, men det är det tydligen.

Träningen idag gick väl helt okej, önskar att jag kunde och orkade köra mycket mer, men för att komma dit igen måste jag börja mjukträna igen. Annars så kommer jag bara att "säcka" ihop ännu mer. Får ta dessa månader som kommer och träna lätt men ändå med full kraft, så att jag sedan, ev te VM kunnat börja träna stenhårt igen, det skulle nämligen vara så kul om jag kunde vara med där.

Styrketräning kommer stå högt på träningslistan, det och kondition. MÅSTE hålla igång springandet nu efter flytten. annars kommer jag inte kunna hålla kroppen i form till 120%. Dessutom måste ju även styrketräningen komma igång.

Klättrade lite i repet idag på träningen och jag kände att jag är lååååååångt ifrån den form som jag hade för 2 år sen. Visst, jag var inte riktigt i form i att klättra upp hela repet då men det tog inte lång tid förrän jag kunde det, utan att ha i fötterna. Jag kände dock idag när jag klättrade att jag MÅSTE hålla i mer styrketräning för egen del, gör jag det kommer jag inom årets slut kunna klättra lätt i repet. Dessutom kommer armbrytningen bli bättre, konditionen kommer gå lättare om jag håller i mer och annan träning.

Jag har nu motivation till att träna, nu är det bara flytten och skolan som står före för tillfället, men när skolan är avklarad flytten är klar då banne mig är det armbrytningen som ska fokuseras på. (Självklart jobbet med men utöver jobbet.)

Blir härligt att efter flytten kunna slappna av och fokusera fullt på träning, har så många där uppe som jag både  kan peppa och bli peppade utav i träningsväg. Det är underbart kul.

27 dagar kvar

Söndag 11 maj 2003...

Detta var den dag som jag satte min fot för första gången i en Armbrytarlokal, och det var låååångt ifrån sista.

I en källarlokal söder om Stockholm fanns en armbrytaklubb, som jag tänkte besöka under en träning för att se om armbrytning verkligen var något för mig. Jag funderade aldrig om det faktikst var det, det var bara en självklarhet för mig att befinna på de kommande träningarna, sen blev det bara som en vana. En vana som blev och än är mitt största intresse. Nu las teaterdrömmarna på hyllan.

Härom dan satt jag i köket och sade till mamma; -På söndag är det 5 år sen jag började med armbrytning. Jag vet att jag inte ens funderade vad jag tyckte den träningen utan visste redan då att jag skulle komma på kommande träningar.

Det är så kul när man inte ens funderar på vad man känner för ämnet i fråga utan det finns något osagt en "dragningskraft" till det. 

5 år har jag nu hållt mig kvar inom armbrytningen och det är ett av de bästa valen jag har gjort.

Det ska bli kul, den dagen då jag har lagt armbrytningen på hyllan, iaf för min egen del gällande tävlan och då även kunna summera den och se lika många positiva som negativa händelser. Det ser jag fram emot.

Det är nu INTE så att jag har palner på att lägga av, detta ska summeras den dagen jag är "utbildad" Internationell Juniortränare i Armbrytning. Då vet jag att jag har nått toppen av mitt tävlande. Och fokus på att lära ut till andra är huvuddelen för min del.

Dags att komma igång igen.

Nu har skolan, börjat igen efter helgens ledighet.

I morse när jag vaknat och ätit frukost kikade jag ännu en gång på diplomet mitt... hehe
Det är ett av de finare prisen jag har fått och jag var riktigt glad över det.
Jadu, nu för att göra en översikt av juniorkarriären som nu helt säkert är över, det jag hittills kammat hem är;

1KM Guld (enda junioren och min 2a tävling)- 2003... känns så otroligt länge sedan, men minns det väl.
1KM Brons
7SM Guld
1NM Brons
1VM Brons
1VM Guld
Årets Junior2007-
(även om detta pris mottogs som senior, då det gällde mitt sista år som junior.)
Dessutom på EM som ligger mittemellan så har där blitt tre fjärdeplatser. Men har däremot vart nära på de två EM jag varit på matchat upp, och till och med vart nära på att vinna mot två stycken som sedan har stått på pallen, så jag bör väl inte vara besviken över det, även om det känns lite surt.

Detta var ett litet urval av det jag har vunnit, detta enbart "mästerskapsmedaljerna". Känner INTE för att säga allt annat med, det är för mycket. Men "prisskåpet" börjar få ihop en del nu och jag funderar på hur jag ska få med allt när jag flyttar eller snarare VAD jag ska med upp. Någonting måste jag ju ha med mig, frågan är bara som sagt vad.

Jag har även lyckats bra i seniorklasser även under min junior tid. Så det har ju vart en totalt lyckad tid som junior. Trots skador som spökat och ibland hindrat mig från att träna under längre perioder så har jag ändå sedan efteråt kunnat göra bra ifrån mig. Eftersom viljan min är så stark och jag har tävlingsglöd stark som stål.

Jag hoppas att flytten i juni kommer gå bra och att jag då sedan kommer igång med träningen igen helt och hållet och att styrketräningen kommer igång. I så fall kommer jag att bli bättre då mer styrka på min teknik byggs upp.
Ska jag sitta och se över min hittills gångna "karriär" så kommer jag att bli grym, hehe iaf vill jag drömma om att bli det.

Nu känns det som att genom utbildningen i höst (om jag nu kommer in) börjar min väg mot att bli internationell juniortränare. Från och med i höst så kommer jag att kunna följa upp kanske till och med i bloggen här hur det går med mitt tränande. Det beror även på vilka jag kommer träna ihop med och om det blir något instruerande/peppande/tränande mot andra på träningarna, vilket jag tror att det kommer bli eftersom armsporten är byggd på så vis att vi mer eller mindre är andra och varandras tränare.

Jag hoppas att kommande sommar och hösten blir perfekt med träning så att jag sedan 25 oktober på Nordiska Mästerskapen i Finland  gör riktiga kanon bryt ifrån mig. Skulle vara kul att se hur man ligger till då och se om det ytterligare bli en vinst mot Linda Dahlgren, (vann mot hon NM-06 i Sverige) och har ej gjort det sen då. Jag hoppas dock på att kunna ta henne innan eller iaf matcha upp hon rejält.

Laddning med vilja och jävlaranamma tills kommande tävlingar.

2 sm medaljer och årets junior :D

1 Brons i vänster arm -70 kg senior
1 Silver i höger arm  -70 kg senior
2007 års junior-flickor
"Ett mångårigt slit gav till slut resultat. Den ädlaste av medaljer erövrade hon under hösten 2007. Hennes ihärdiga arbete att utvecklas som armbrytare har smittat av sig på andra.

Hon är en av våra stora stjärnor-en förebild för alla unga tjejer."


Detta var vad jag lyckades kamma hem under 2007 års SM samt motiveringen som stod på mitt diplom för årets junior. 

Det känns underbart att veta att allt slit blev bra.... tillslut. 

Jag lyckades dessutom med under helgen få tillbaks en sak jag saknat, motviationen vid tävlingsbordet... det var underbart.

Nu till sommarn, efter min flytt då blir de te att komma igång ordentligt med träningen.

Nu blir det slappt ett tag sen ska träningen kommas igång med ordenltigt, kroppen behöver vila nu, det känner jag, den sade ifrån idag i bilen på väg hem, då somnade jag på en gång. Kroppen min har ju fått tåla mer än det senaste halvåret tillsammans, hehe.

Ja, dessutom klarade jag invägning galant i torsdags, med ca 1 liter kaffe i kroppen och ett ägg så vägde jag in på 69,5, perfekt vikt. Men usch, vad jobbigt det var, jag ska nu försöka se till att genom träning kunna hålla mig under 70 så gott som hela tiden, så att styrkan hålls igång samt att intre behöva pressa kroppen mer innan invägning

Nu ska här laddas på med jävlar anamma....

IDAG SMÄLLER DET!!!!

Nu om drygt en timma far jag hemifrån och ska bege mig bortåt dit vi ska ses för att ta mig därifrån ner te vimmerby.

Nervös som bara den, pigg som attan, (kan dock bero på kaffet jag fått i mig hittills.) Hehe.
Ska packa det absoluta sista nu sen får det som har glömts hemma ha glömts hemma. Kaffet bara rinner igenom nu känner jag, hehe. Nu känns det som om jag kommer klara -70.
Börjar känna mig taggad på att tävla nu i helgen.

Blir inte långt här, meddelar när jag kommer hem hur det har gått.

Gammelsara

Träning tränarsyn och utveckling

RSS 2.0