planns become suddenly changed/ändrade planer

Since thursday I haved look forward to the training today but this morning they became changed. Yesterday I had ace in a tooth so I tooked painkiller so it should dissapear. In the evening i suddenly became really warm and became dizzy and feel sick. Then I throwed up and were still dizzy... This morning I were not better yet so the training became cancelled for me.  So today I have just realxed and I have also been veeeery restless... Not the thing I had planned... But on tuesday its training again and then I will be back on track again for a real hard training.

_______________________________________________________________________________________________


Idag vart det inte den bästa dagen för mig. Igår gjorde en visdomstand ont så efter smärtstillande för den så mådde jag plötlisgt illa, blev först riktigt varm sedan illamående och yr och spydde tyvärr sedan sen, idag var jag fortfarande inte bra så dagens träningspass blev inställt. Idag har jag vart väldigt rastlös eftersom jag inte kunnat träna och fått dan som jag i förväg hade planerat den... Trots att jag längtat efter denna träning sen i Torsdags, men på Tisdag är det träning igen och då jävlar är det hårdträning som gäller....

let me try this....

Have thinking in while, or at least few months that I shall write on my blog in English...
Because then even more people can read it and I will  also develope my english and then take it into a higher ground in the same time...

Here will I write about my training.. The competitons and my studies. Im studying Coaching and leadership. My biggest dream is to become an International Junior Armwrestling Coach.

I planned to start to write in english first after New year eve but I couldn't wait until then, so I start already now. It wont be supergreat now from the start but i will be better...

Today have I trained in the Armwrestling Club in Stockholm, my old club, have now changed into Storuman Armsport beacuse i moved from Stockholm upto a place near to Storuman called Lycksele and felt it became a good choice to do.

For an half an hur ago or something liek that did i put me up as a competitors at World Challenge March 8. The biggest Women Armwrestling Competition in World, in Gothenburg Sweden.

More information at www.worldchallenge.se

Have now actually nothing good to write here, it didnt became that short i thought it would be here i wrote more than i planned to do.  More come after next traning....

Boka in 8 mars...

iaf har jag gjort det, 8 mars tävlas det på Wolrd Challenge, vilket jag i tidgare inlägg nämnt. Men nu ikväll för ca 20 min sen anmälde jag mig. Det kommer förhoppningsvist bli en kul tillställning, försöker se det enbart som en skoj grej.

Jag vet att jag i tidigare inlägg nämn att jag ska börja skriva på engelska efter nyår, tror jag vet på ett ungefär hur jag tänkt lägga uörsta tiden se lite annorlunda ut med inläggen, kan vara dubbla inlägg ibland ett engelskat och ett svenskt, och ibland om jag skriivt något kort så kan det finnas både svenska och engelska i samma inlägg.

Idag har jag varit på sthlmsklubben och tränat med dem. Var kul att bryta lite igen, senaste armbrytarpasset jag körde var innan lucia, så iaf över två veckor sen... Räknar inte med den träningen då jag dan efter tävling tränade för dte kan jag inte kalla träning direkt. Var mer skojbrytning iaf för egen del.

Jag funderar på att köpa en kamera nu i dagarna så att jag kan uppdatera bloggen från nyår med bilder... Blir lite roligare då med eftersom jag kan fota även för klubben då, dme gångerna jag tar mig upp på träninge i Storuman men även självklart även fota träningarna i Lycksele...
 
Sedan blir det även skoj att kunna se den egna träningsutveckligen i bilder...

Nu på nyår så var det först planerat att jag skulle befinna mig hos bumbi i ö-sund men jag blir st så att hon kommer ner hit så vi firar här istället. Blir skoj att träffa hon igen, har inte träffat min Bumbi sedan innan flytten vilket var i början av juni någon gång.

Efter nyår ska jag även komma igång med träningen igen efter några veckors vila längtar som attans te att sätta min fot på gymmet igen och köra ytterligare ett hårt pass.... Detta är inget nyårslöfte utan mer bara viljan att komma igång igen efter lite lathet några veckor...

Fast... jag funderar på om jag inte ska testbörja redan nu med det engelska redan nu... inte i detta inlägg men i ett helt nytt...  kommer ändå inte på något att skriva på svenska mer för stunden...

Årets sista tävling...

1 guld från förlorarpool och 1 brons var vad jag kammade hem igår.

Lördag:

Jag började dagen med att ha suttit på tåg sedan 17.50 i fredagskväll. Satte mig sedna på buss vid 7 på morgon för att åka sista 25 milen upp till Storuman. Bar sedan min lite för tunga ryggsäck från bussen upp till skolan där tävlingen skulle hålla till. Invägning var över efter lite skratt, kackel och avställning av ryggsäckarna. For sedan och lämna det jag inte behövde på rummet där jag skulle sova.

Tillbaks te skolan, på med tävlingströjan, ner på affärn, köpa lite att äta. Äta. Hejja på alla som jag inte sett på ett tag. Invigningen började och tävlingen satte fart. Vänster matcherna var jag inte helt nöjd med. Resultatet är jag inte emot men mer mitt brytande. Var inte snyggt tyckte jag. Vann 2 matcher och förlorade 2 (vilket man gjort då man tävlat klart.)
Nervositeten försvann helt, fokuset med och jag kände att det inte kändes helt rätt för mig just då.

Sedan skulle det bli höger och jag tror det var första matchen som jag förlorade. Underskattade tyvärr den tjejen lite för mycket, vi tränar ihop och i höger har hon inte matchat upp mig på "tävlingsvis" innan men jag vet att hon är duktig. Jag trodde mig veta hur jag skulle bryta ner hon, men hon var snabbare. Sedan tog jag match för match och tjurskalligheten slog till rejält. Inte skulle jag hamna lägre i höger, det tillåter jagfmig inte att göra. Är mer än dubbelt så stark i höger arm än i vänster. Nu var jag dessutom i förlorarpool så nu var det bara jävlar anamma som gällde att använda. Tog mig hyffsat lätt upp till semi och sedan genom semifinalen rätt lätt.

Nu var här laddning som gällde, jag låg i förlorarpool mot en tjej som jag visste att jag borde ha tagit i kvalet. Laddade rätt ordenligt bortsett den paus jag gjorde då jag skulle upp på pallen i vänster för att ta emot bronset. När det sedan var dags för finalen min gick jag upp på scen kände att lite adrenalin fanns där vilket bara var positivt. Bara jag skulel vinan första matchen skulle jag vara nöjd.

Jag tar mitt grepp, ovanligt bra med tabnke på hur dte har varit senaste 1½ året. Det blir aldrig något bra grepp vare sig för mig eller Viktoria så domarn sätter greppet. Jag intalar mig att jag har fördelen då min hand var större än henness vilket gör att min hand kommer över hela hennes hand och inte hela hennes över min. Jag håller lugnet, fokuserar enbart på att använda sidotryck och att vara snabb. READY GO! Jag vinner hyffsat enkelt. Snabbheten fanns där och jag gjorde en snygg match.

Andra matchen som gäller och jag har då snabbt laddat om, håller samma lugn och fokus, tar mitt grepp och ställer upp vid bordet. READY GO! Vi slippar, så det blir remmar. Detta kändes inte bra för mig, jag gillar inte remmar och får sällan bra grepp, är nog mest tveksamhet som gäller från min sida i dem situationerna. Jag lastar om håller 120 % sidotryck och fokuserar för fullt på starten. READY GO! Jag missar starten och blir nedbryten en bit, envisheten och tjurskalligheten tar över helt, ingen jävla råstyrka eller teknik, eller ja, råstyrkan fanns ju men den kom på köpet. Skriker som attans och får henne över i förlorarläge. Hamnar sedan i ett läge som är helt omöjligt för mig att göra ngt i, kan inte vrida om mina hand eller handled för då tappar jag allt. Det enda jag kunde göra var att lägga in axeln över armen och luta mig fram över på bordet och trycka ner hennes arm i kudden, jag hade min hand böjd bakåt och jag tröck med den envishet jag har ner hennes arm i kudden. Jag avgjorde den matchen på ett sätt sdom jag aldrig har brytit på vare sig träning eller tävling förut.

Jag blev skitglad, tokskratta och var så jävla anfådd så jag satte mig ner på huk och även det var för tungt så satte mig på en av pallarna bakom mig innan jag sedan var tvungen att gå högst upp på pallen och ta emot vinnartröjan och medaljen. Under hela denna stund som varade ca 2-3 minuter var ännu skrattandes och fortsatte med det även när jag gick ner från scen. Var så förvånad då än hur jag hade brytit i finalen.

Idag har jag blivit intervjuad av ett ryskt filmteam. En arrangerad träning sattes ihop på klubben och vi kom ett gäng för att "träna". Det var några ryssar som skulle göra ett program om jämställdhet. Jag och några till på klubben blev intervjuade om manlingt och kvinnligt samt "kvinnligheten inom armbrytning" och om vad en stark kvinna betyder för just mig. Skulle vara kul att sen få se det klippet då det är klart och kommer ut. SItter nu återigen hemma i min lägenhet, och har ont i armarna mina eller iaf höger. Men det är bara underbart tycker jag. Har en glöd om att börja träna igen. Iaf styrketräning, får se hur denna vecka blir emd träning. Troligtvis blir det nog inte allt för mycket. Men lite ska jag få in iaf. Sedan bär det av ner till Sthlm för julfirande och nyår planeras ännu, det ligger lite på lä än så länge, väntar på klartecken från en polers som även hon väntar på klartecken från en annan polers.

I natt kommer jag att sova riktigt gott känns det som. Och sedan i morgon är det ev tvättning som gäller.
Hur som haver...
Jag är nöjd med helgens prestation bortsett en vänster match eftersom jag gjorde fel i den och handleden fick lite onödigt med stryk.

har väl inget nytt att säga....

Ja, som jag skrev så har jag väl egentligen ingenting att säga men jag kände för att skriva lite iaf. Nu sitter jag här radion är igång och red hot chilli peppers- californication tog just slut.

Ute har det fallit några cm med snö, längtar dock hem till snön därhemma, är ju några dm mer än här. I morrn kväll bär det av hemmåt igen och jag ska sitta där på et tåg i 16 timmar för att sedan ställa av mig väskorna någonstans för att göra mig redo för att tävla. Lucia Dunken i storuman är vad som står på pallen då och jag hoppas att dte blir skoj.

Som jag skrev i förra inlägget så är det som sagt två tjejer som jag vet att jag kommer ha i min klass. Jag hoppas att det blir tufft. Visst det är en "liten" tävling, men det hindrar inte mig. Har många "småtävlingar" bakom mig. För utan dem hade jag inte vart där jag är idag, det kan jag stolt säga.

Jag är ju en sådan som gärna har lite för många järn i elden samtidigt. Nu har jag med kommit på en del idéer och några utav dem vill jag sätta i verket redan under nästa år. Jag får se vilka utav dem som faktikst i praktiken blir gjorda och vilka som ännu bara finns uppskrivna i hjärnkontoret.

Som jag skrev i början så hade jag väl egentligen inget att berätta/skriva denna gång, men jag kände ändå för att skriva lite.

nog är jag nervös allt...

Usch... denna nervositet...Är så jobbigt att vara nervös. Sitter nu hemma hos moster min och har  semester. Om tre dagar ska jag tävla. Nervöst nervös nervöst.... Jag vet.... Jag HAR gjort detta Mååååååånga gånger förr, men jag är lika nervös inför varje tävling för det. Fast såhär nervös har jag inte varit på länge. Är svårt att för andra förklarahur olika slags nervös man/jag kan vara inför varje tävling. Men nervös är jag, vet inte för vad denna gång. Är en tävling som ska köras enbart på skoj, behöver inte vara ororlig för vikten. Ska gå gå +65kg då det är den enda viktklass som jag har att välja på men endå är jag så nervös. Dessutom är det ingen stor tävling. Det är bara det att kan bli tufft startfält i min klass, och det är högern som är "min" arm och där kan jag nog få svårigheter att nå pallen.

Madde, Rebecka, är två som jag vet att det blir svårt att ta, men med nog med laddning, jävlar anamma och lite vilja, då kanske jag har chansen att kunna komma långt, det hade vart skoj att veta åtminstone ett namn i förväg som finns med i klassen,

8 Mars är det World Challenge, (Världens Största Damtävling), i Lisebergshallen i Göteborg, så fort jag vet mer info om den tävlingen vilket jag tror blir rätt snart så kommer info om den komma upp även här.

Kommer inte på nå mer att skriva här... Ev så hinner jag skriva ett inlägg till innan jag åker men det är inte säkert...  Men det märker jag.

nerverna finns med mig

Sverige har under ArmbrytarVM kammat hem hela 18 medaljer.... 6 GULD!!!!!!!  Fy fasiken vad grymma dem är.... Känns lite trist att jag då suttit i sverige  och bara tänkt på dem...
http://www.storumanarmsport.se/default.asp?pageid=30379 Här finnes svenskarnas resultat... FYSATANS  säger jag bara....

Ett STORT grattis till de alla medaljörer är vad jag vill säga...

Jag kommer att till helgen nu tävla  själv på lucia dunken i storuman, 13 dec och jag är nervös. Så jag hoppas att eftersom jag är nervös redan nu att dte kommer gå bra. Men man vet aldrig, ska hur som helst iaf se till att ha KUL!!!

Är nu på semester hos moster och hela hennes familj i Östergötland och det var skönt att komma hemifrån nu ett tag. November var bara jobb och plugg och jobb och plugg och jobb och plugg och lite träning för min del så behövde lite vila kände jag. Men till helgen bär det hemåt igen och det är minst lika skönt...

Kommer ej på mer jag ska skriva.. kanske kommer på ngt i veckan, man vet aldrig.. kanske kan bli något senare i veckan...

Gammelsara

Träning tränarsyn och utveckling

RSS 2.0