More pics. / Mer bilder

Europa mästerskapet 2004, Gdynia Polen. Jag och Malin The best på min 15 års dag

Europeans 2004, Gdynia Poland, me and the Malin the best at my 15th birthday.

På andra sidan älven finns ett avlångt hus, i den bygganden tävlade jag, tog denna bild på väg till tävlingen i Arjeplog, mars 2007.

On the other side of the river is the house I competed in. I tooked this photo on the way to the competition in Arjeplog march 2007.

Jag och underbara vännen Novie på SM I år. Vi har tävlat många gånger mot varandra men än har hon bara vunnit en gång. När gör du det igen bruden?

Me and my dear friend Novie at the Swedish Nationals this year, we have compete alot against eachother but she have only won once... When are you doing it next time girl?

3 oktober 2007, min första Mästerskaps medalj utanför norden. I den arm (vänster) jag tvivlade på dagen före dettta skedde.

October the 3rd my first champion medal outside scandinavia and I did doubt on that arm (left) the day before this happend.

4 oktober 2007 stod jag där, utan att ens förstå det själv, men Svenska National sången spelades och glad, det var jag.

October 4th I stood there without understanding it myself. But they did play the Swedish anthem. And yes, I were really happy.


Redo att tävla, på morgonen mosters kök före avfärden till Smash Arm 2008

Ready for compete, in my aunts kitchen in the morning before Smash Arm 2008.

På en träning i Stockholm med min fd klubb i vintras, här mot den otroligt duktiga juniorjäntan Klara. 

At a training in Stockholm earlier this year with my old club, here against the amazing junior girl Klara.

More pics some other time... Mer bilder en annan gång.

Watch out for me, 'cause HERE I COME

Haha, you find the answer when you don't think of it at all.


Few days ago when I stood in the shower I suddenly understood what I need to do to come back on track again.


Few years ago I started to train with the amazing armwrestler Malin Kleinsmith, I had almost nothing at that moment. During the year, which were 2006, I learned me alot. I did better up my technique and my strenght wery much. I did also grow as person ALOT that year. Back to what I wanna tell you all...


All the support that Malin give me during that year wasn't much, but it was the right words, both good and bad critique. Her support was always including that I have two choicesboth at the training and at the competition. It tooked a good while until she said it to me with describing words but the choices were:


1. Go up to the table and do my absolutely best and no matter how the end of the matches looked like I should have won.
2.  I should go up to the table stand on the stages where everybody saw me and without even try loose. Even this nomatter how the end of the match looked like.


I should go up and refuse to loose because loosing were just go up to the table and give up before I even try first.

She told me that always most of the time with a voice cold as ice just so I should think why I were there and shouldn't let my nervousness take over and put me down. I did had too much respect for my opponents this time. She really made me compete for my own sake, even if I had did that before I start do it with a passion that were strong.


Now, back again, my way back shall be that NOONE are allowed to tell me that I shall win a competition or against anyone when I am at the competition. I can train to win against anyone, but I do compete because I love it and just because its fun, if anyone wanna pep me up during a competiton. They are just allowed to put this words deep inside my head. - You are not here to win, you here to do your absolutely best, and your choices is to either do your best or give up before you even try. And only you know which choice you wanna take and which way you wanna go.


If I do this next year and start already this year there isn't impossible I will be back again ever further. Now I must prepard to compete alot during next year for my own sake and only because it is SO fun so my complete passion will be back again. It won't happen during the first competition next year it might take every competition for me before the fire blows up for real.


Now I just must planned alot which competitons I wanna go to. And this autumn I will start train hard with my armwrestling training again so my technique became as good as it was 2006, or why not might even bettere than then? *smile*


Watch out for me, 'cause HERE I COME

Se upp för mig för här kommer jag.

När man minst anar det så får man svaren på sina frågor och poletten trillar ner.

Härom dagen när jag stod i duschen så insåg jag vad jag måste göra för att komma tillbaks till armbrytningen till den nivån jag tävlat på förut. 

För några år sen började jag träna med Malin Kleinsmith, vid den tidpunkten hade jag inte mycket alls. Jag visade mina motståndare för mycket respekt och varesig teknik eller styrka fanns där på rätt sätt. Under årets gång, dvs 2006, var det inte mycket respons jag fick av Malin, men när den väl sades så var det med dem rätta orden, både vare sig de var positiv eller negativ kritik. Under det året utvecklades jag rejält både som armbrytare och person.

All support från henne var att jag hade två val. Det tog lång tid innan hon sade valen ordagrant men dem bestod av:
1. Jag skulle gå upp vid bordet, och göra mitt absolut bästa, och ge 100% av vad jag hade den dagen och då oavsett jag vann eller förlorade matchen så hade jag vunnit. 

2. Jag skulle gå upp vid bordet och stå där på scenen där alla kunde se mig, och ge upp utan att ens försökt. Även om jag hade vunnit denna match så hade jag ändå förlorat. 

Dvs jag skulle gå upp vid bordet och vägra förlora, för att förlora innebar att jag gav mig utan att ens försökt.

Hon gav mig alltid peppingen med en iskall röst. Allt för att jag skulle ta orden till mig och inse att jag gjorde det för min skull och ingen annans och jag skulle inte låta min extrema nervositet ta över. Även fast jag hade tävlat enbart för min skull tidigare så började jag göra det på riktigt nu, tack vare Malin. 

Tillbaka, min väg tillbaks innebär att INGEN får säga till mig på en tävling att jag är där för att vinna, vare sig de är mot en visss motstånadre eller tävlingen i sig. Däremot får dem säga åt mig att INTE ge upp, och det spelar ingen roll hur iskallt dem säger det, men dem bör intala mig att tänka på dessa två val: - Antinger går du upp och ger allt eller så går du upp och förlorar utan att ens försökt. Det är bara du som vet vilket val du väljer och vilken väg du tänker gå.

Om jag börjar med detta nästa år kasnke jag är tillbaka fortare än planerat, och ja vet att jag inte kommer få tillbaka den brinnande passionen på en gång, jag kanske behöver alla tävlingar under nästa år för att hitta rätt väg igen.

Nu i höst kommer jag att börja träna hårt med armbrytningen igen och slipa på tekniken och styrkan vid bordet, allt för att kunna gå upp på en tävling nästa år och göra mitt bästa. Jag kommer dessutom att planera vilka tävlingar jag ska fara på för att en dag vara tillbaks igen och vem vet, jag kanske till och med blir bättre än jag var 2006... *ler*

Se upp för mig, för HÄR KOMMER JAG!

Än ett tag kvar/ Few weeks more waiting

Ja, som sagt, jag vet att det inte har blvivit nån uppdatering här på senaste tin, men jag har inte tränat något och därmed int heller haft nå att skriva om. Än dröjjer det ett antal veckor, får se när det blir, men det märks. Viljan att tävla igen är stark men det dröjjer iaf ett halvår tills nästa gång. Sköt om er å träna hårt!

I know, bad updates here, but no traning= no writting here. It will take some more weeks until I update here again. I really wanna come back and compete again, but at least one more 6 months off. Take care and train hard...

Gammelsara

Träning tränarsyn och utveckling

RSS 2.0