FYFAN VAD JAG SAKNAR ATT TÄVLA...I MISS TO COMPETE

FYFAN VAD JAG SAKNAR ATT TÄVLA... Det är känslan jag har JUST NU. Denna känsla är så underbar. Att känna att snart får jag stå där vid bordet igen å få ha en jävla massa adrenlin igen och bara få njuta rejält av stunden.

På morgonen inleda med en rejäl gröt frukost, en kopp kaffe bara för nervernas skull. Trots att jag av minsta lilla koffein i kroppen får en sån jävla kick när det är tävling. Den är så härlig, känslan av att vara coollugn samtidigt som en jävla massa energi bara vill ut, en massa energi som vid tävlingstid sen bara komprimeras inuti mig för att sen väl vid bordet, nästan bokstavligt talat skjuta ut ur mig ur hela kroppen å bara få bryta med rent jävla adrenlin och jävlar anamma.

Minsta lilla snedsteg under en tävling ska få mig så pissförbannad att jag tjurar järnet ända fram till finalen och där väl visar vem som bestämmer. Inte en enda jäkel ska få ta mig å inte en enda jäkel ska sätta mig på plats. Tvärtom, är det nån som ska sättas på plats så är det mina motståndare. Denna känsla är underbar. Jag älskar när jag har detta överfyllda inom mig med adrenlin.

Nån månad till sen är det dags igen att stå där vid bordet igen och figthas igen och jag har några stycken som jag hoppas få möta där då. Några som jag hoppas är på plats. Det blir ju bara höger tävlan för mig då så jag hoppas att jag inte blir allt för besviken då.  

OOOOOOHH!!! I MISS TO COMPETE ALOT...  This is what I feel RIGHT NOW. I love when I have the feelign of beeing so overloaded with adrenaline and enjoy the moment. I miss that feeling too.

Think of me sitting there in the morning with a bowl filled with porridge oat and just pump my self full with adrenline and knowing the cup with coffee I have beside me just made me so calm but also VERY overloaded. I love when my feelings tells me I am really calm and knowing everything is just great. All my energy are so much that if I want to have all the energy inside me I must compress all my feelings inside me so I when I finally stand there by the table the energy almost literally squirt out of me.

Every little step in a match that went wrong for me makes me more than angry, just so I will have the right feeling for the later comming final to have my chance to show my opponents who dicides. And I can tell you It will not be them if I say my words. It will be ME and noone else. That feeling are lovely. I love when I have the overfilling with adrenline in my body during a competition.

Few months left and I will compete again. There are some people I wish will be there then, and I also wanna meet them then. Only a right-arm competition for me then so I hope my right arm not leave me alone...

Ändring av träning och mål ska nås

Ja, vad säger man när träningen nästan är nere på minus? Varför kan inte jag som alla andra få ha BÅDE bra och dåliga träningar? Jag har till 95% ENBART dåliga träningar. Jag vet att jag måste ändra sättet jag tränar på. Så som jag tränar nu görjade jag träna en gång i tiden och det fungerade inte då heller.

Jag är inte den som tränar för att under en match gå 7 olika vägar för att vinna. Mitt sätt är:
- Slå i start för att gå EN väg, för att se se hur det slutar. Ibland fungerar det, ibland inte.

Under mina första år som armbrytare utvecklasdes jag inte så mycket. Jag hade inte hittat ett sätt som var JAG i träning. När jag sen bytte tränare så utvecklasdes jag rejält mycket under det året. Sättet jag tränade på då var:

* Starter, eller snarare min explosivitet. Innan dess var jag långsammare än långsammast vad gällde att starta i en match.
* Teknik, utan att egentligen fokusera på det. Jag frågade min tränare i början av året hur jag på VM i slutlet av året skulle mot en tjej från England. Det gjorde jag, det tränade jag på nästan enbart varje träning fram tilll VM.
*Jag tränade dessutom alltid för att ta den bästa, tex hade jag slutat 4a på senaste tävlingen så tränade jag för att ta den som hade kommit 3a. För att sen på nästa tävling ta just henne och ingen annan.

Förut så tänkte jag såhär om tävlingar och jag tror jag ska tänka på det i fortsättningen med. Varje tävling är som ett prov. Ta tex Matte, det är ju först på provet som du kan visa vad du lärt dig på lektionerna och även ett tecken på vad du behöver plugga (träna på) till nästa gång. Jag tävlar inte för att vinna jag tävlar för att det är kul och för att ja älskar det. Sen är det ju så att tävlar jag inte så utvecklas jag inte. Men för tillfället så utvecklas jag inte alls. Jag måste ändra sättet jag tränar på, vet bara inte riktigt hur ännu.

Det har börjat en ny tjej på träningen, som jag tyvärr inte minns vad hon heter, Jag tror jag ska börja träna mer med hon. Vi bryter i helt olika viktklasser så det är inga bekymmer att vi kommer träna FÖR MYCKET med varandra. Jag tror bara att vi kommer bli bra träningspartners hon och jag. Jag ska dessutom träna henne det sätt som jag gjort i flera år och som iaf fungerat på mig. Jag ska göra som Malin hjälpte mig en gång i tin. dvs att inte säga så mycket varje träning, bara låta henne slita å slita å nöta å nöta så hon en dag når sitt mål. Jag tänker hjälpa henne att nå sina mål samtidigt som jag kommer nöta för att nå mina.
 
För enbart olika tekniker tillfället tränar jag mest tekniker sätt att gå i en match osv, men det är inte jag därför måste jag ändra det sättet, det fungerar säkert för många andra men inte för mig. Har testat det förr och det fungerade ju som sagt inte då heller. Jag anpassar mig aldrig för mina motståndare, ska jag gå på ett visst sätt så gör jag det, inte tänker jag låta mig lägga mig bara för att motståndaren vill det. Tex möter jag en hookare, måste jag ju vara snabb som fan på att dunka ned i start. Möter jag en toppare så ser jag ju bara till att hålla stabilare grepp än henne. Jag skiter i att motståndaren är starkare, jag ger järnet utan att bry mig om hur hon går.

MUST change my training

This weeks Training has been = 0

My Armwrestling training were bad as hell.. Why cant I have good trainings like all the others. I MUST change my trainig, at least the way I do it. We train starts, I stay there as a goofy rookie. We train strenght (by the table) I am standing there and act like a weak fool.

All I want for the moment is having 2-3 trainings in a row that I feel I beeing better. It feels like even how hard I tried I can not develop anymore. I have now take the decision that I am not going to go in for qualify next year and not at the Swedish Nationals Go in for compete either at the Worlds OR Europeans. I will compete just for fun and to see it the way I did before.

All the competitions are like a test in school, it is not until the test you can see what you actually can. Like Math, during all the lessons you just trained and see diffrent ways HOW to learn. Just so you can find out your way of studying, so you can see at the test what you have learned and also see what need to been continued train at in the future until next time. I do not compete for win, I do it becuase I love it and also beacuse if I not compete I will not develop. But for now, my training dosen't seem to work for me. I NEED to change it. the question is just HOW?

There is a Girl that is new in the sport, I might go in and trained with her alot and do the way I did few years ago. That Way of training did actually worked for me. I just need to find a way to make those I trained with now to understand that this way I train now isn't working for me...

I trained like this few years ago, when I started and it didn't work that time either. I got a new coach I ooh yeah, I developed ALOT during a year, more then I had done the years before. The way I trained then were:

* Starts, NO not starts, my explosiveness, I were slower than slow when it comes to start during a match.
* Techniques, without even focus at all on the technique, I asked her in the start of the year how I should do to win over a girl from England at the Worlds in the end of the year. I did that, and almost only that every training. 
* I did also trained to take the best, which that I mean, the best from the latest competition. For example, If I hade lost the last match against the one who came 3rd I trained for take her, only her and nooneelse.  


Now Am I only training with training techniques and diffrent ways to go, I am not the one that takes 7 diffrent ways during a match to win, I take ONE way, sometimes it works sometimes it don't work. All the ways are not through the all matches looks like eachother. But I hit in the start and then I stand there and I wont move just because my opponents want it.

The new girl, I cant remeber her name, I will help her to her first competition. I will let her train me to my "first" competition. I will train her the way Malin helped me, not saying to much everytime just be there and wear and wear, so that one day I reach my goal. And also help her reach her goals.

 

Tvångstankar/ritaualer inom elitidrott...

Satt nu ikväll å kika på sportspegeln, där pratade dem bla om tvångstankar/ritualer inom idrott. Dvs saker som bara "måste" göras före en tävling... Med i inslaget var bla gymnasten Veronica Wagner och fd Höjdhopparen Stefan Holm. 

Jag satt och tänkte då medan jag såg det att jag har ju absolut inga såna fix idéer inför en tävling... Haha, nog har jag det alltid... Jag tror dessa trygghets grejjer började mer eller mindre redan vid första tvälingen, dvs augusti 2003...

Dessa saker får jag för mig innan en tävling:

* Kvällen före kikar jag så jag packat ner allt jag behöver och att allt ligger där det ska. (Sen kollar jag för övrigt upp det ytterliggare typ 2-3 gånger samma kväll och åtminstone 1 gång till under tävlingsmorgonen.)

*
Jag får INTE sova för mycket natten före tävlingsdag, är jag för utvilad blir jag för lugn å tappar fokus.

* Upp åtminstone 1 timma före behövligt för att sega igång starten på dagen å trigga igång mitt adrenalin lite extra till gröttallriken. (Då är jag redan uppe typ 2 timmar före jag ska iväg.)

* MÅSTE äta en stor tallrik gröt på tävlingsmorgonen, eftersom jag inte klarar av att äta ett rejält mål mat under tävlingsdagen pga för hög nervositet och Liiiite för mycket adrenalin.

* Ha MP3:n laddad så den finns till hand om det skulle komma att behövas under tävlingen.

*  Inte prata med nån innan mina matcher är... När det är 1-2 viktklasser kvar till min klass så måste jag börja fokusera och då kan man INTE prata med mig. Ej heller nå mig på mobilen.

* Väl vid bordet ska jag inte höra ett enda ord förutom domarn, för börjar jag fokusera på annat tappar jag kvaliteten i mina matcher å då tappar jag fokus helt och hållet.

Dessa är några saker jag har, skulle jag väl börja tänka efter och fundera ut mer då kommer det säkert upp fler saker...

vintern på ingång...

Tisdagens träning... Fy usch gick inge bra alls.... Den där s.k. vänstern kan ju kopplas bort på tisdagkvällarna framöver, undra om den inte gör mer nytta av att stanna hemma än att använda den på träningen... Alla starter jag tränade var ju helt jävla meningslösa...

Jag var hos handkirurgen ner i ume i tisdas å ja som det ser ut nu så kommer det skrapas ner en bit av ett av benen nedanför tummen som är spetsigt istället för runt i ena kanten/hörnet. Inom 3 månader kommer jag att göra ett återbesök då dem ska in med kamera å kik ifa de är något annat som är skadat.

Jag beslutade på egen hand att jag skulle vila vänstern från tävlan fram till efter midsommar nästa år så jag kommer INTE att ställa upp i vänster på SM för kvalificering. Som det ser ut i dagsläget blir Wild Arm juni 2010 första tävlingen i vänster för mig sedan 8 mars i år.

Jag hopps bara bli bra igen å kunna tävla för fullt, eller iaf våga starta då jag tävlar. Det gör jag inte nu.

Vintern smyger sig sakta men säkert in här i stan å idag har de snöat mest hela dagen. Härligt jag blir se gla då he snöar...

New start next year?

Yesterday were I Down in Umeå and met the surgeon to hear what he said about my damn left wrist.

Within 3 months I will undergo minor surgery, that includes that they will open my wrist and go in with a camera so they can see if something is damaged. As it looks now, they will scraping down a piece of bone that is more pointed than round like it should be. I decided that I wont compete in my left arm until after midsummer. So no contestants at all at the europenas in my left arm, not in worlds either. I decided that just because possibly going to be plastered for few weeks, and I dont wanna take the risk I will be back on track again at the Swedish Championship and then wont be able to qualify.

On tuesday I had my armwrestling training and it didn't worked at all. I did some matches, but when I should have started I didnt. I became real angry because it didn't worked but I didn't got focused. I just lost all focus that I need. I wish that I next time I compete I will be a hitmachine, or at least not afraid to start.

Next week will I do my armwrestling training again and I have also decided that I'm not going to gym again until efter the surgery and I have became good again.

But my goal... being back on track in 2010...

Gammelsara

Träning tränarsyn och utveckling

RSS 2.0